|
Berge
Björnede
Boda, Lill och Stor
Byn
Finnsjön
Finnsta (Finsta)
Flata
Fränsta
Gim
Gissjö
Gullgård, Ovanede
Gäle
Gösunda
Hammar
Hampsänke
Hjältan
Hjältanstorp
Hångsta, Vester o Öster
Kilen
Klöstre
Komsta, Vester o Öster
Leringen, Norr, mellan och Sör
Lillboda
Lillmörtsjön
Marktjärn
Munkbyn, Munktorp
Ordet munk i namnet Munkbyn sägs enligt sägnen härleda från vår katolska tid. Det sägs att det ska ha funnits ett kloster här uppe (eller kanske i byn Klöstre i Torpshammar och att dessa munkar hade utjord vid Munkbysjön ) Det skall ha funnits en skatt nedgrävd och under midsommarnatten skulle den grävas upp enligt sägen. Precis när man stötte på något hårt i jorden får bonden se att hans mangårdsbyggnad står i lågor. Han avbryter grävandet och springer hem för att rädda vad söm räddas kunde. Hemma är allt som vanligt och branden måste ha varit en synvilla.
Efter detta har ingen ytterligare grävning efter skatten förekommit.
Det är en mycket gammal bygd med goda odlingsförhållanden. Byggnads och odlingsrösen i närheten av sjöarna vittnar om att bygden varit befolkad före digerdöden när den blev öde. Kyrkan som det talas om förföll och har aldrig senare blivit återuppbyggd.
Under 1400-talet sökte sig folk hit igen. Man antar att dessa tre byar plus två till Gäle och Munktorp varit en egen socken samt att Torps kyrkas lilla klocka härstammar från Munkbyn.
En förvittrad kyrknyckel ska ha hittats" för flera mansåldrar sedan" (räknat bakåt från 1928 )
men den finns nu inte kvar. Många sägner berättas om Munkbysjön men inte alla kan säkert bekräftas. Här som på andra ställen har man varit (eller är?) skrockfull och vidskeplig. Dock har jag funnit att bergtroll och fjällrackor fördärvades 1805 av ynglingar från Munkbyn så några sådana borde ej finnas kvar. 1543 omnämdes Munkbyn i en skattebok om Medelpad. Det gällde då en bonde som hade utjord här.
1762 finns byn på en karta. Byn bestod då av 6st namngivna markägare. Åren före 1817 hade man drabbats av missväxt och bönderna i byn var därför ej villiga att göra någon delning av skogen. Man föredrog samfällighet och förbehöll sig att röja svedjeland varje år efter skattemål samt hugga 8 stockar/mål. Laga skifte var genomfört 1860 och det gällde då ett 70-tal hus (inkl. lador).Man hjälpte varandra enl, uträkningar av kostnaderna gjorda av lantmätaren. Byn har alltid bestått av en "välmående allmoge" Här bodde Torps sockens "mjölkkor" när det var frågan om skatten. |
Mörtsjön, Lill o Stor
Naggen, Även Lill
Nordanede
Oxsjön
Prästbord, Ålsta p.
Rogsta
Rombäck
Saxen
Stormörtsjön
Tirsta
Tivsjön
Vallsta, Vester o Öster
Viken
Vissland
Ålsta
Åse
Övergård, Ovanede
|
