Gullik Visslander

Texten hittad i

Samlingar i Landtmäteri

Projekt Runeberg

(1901-1902)

Kommissionslandtmätaren i Vasa län

Gullic Vislander.

År 1717 den 18 Juli blef jag, den 13:de i ordningen af mina syskon, född och den 21 Juli i det heliga dopet kallad Gullic af kyrkoherden uti Torps socken och Vislands by Clemens Thelaus i Medelpad. Vittnen till detta dop voro häradshöfding Erik Tigerstedt från Nyland, som var i kvarter hos mina kära föräldrar under kriget med Ryssland, hans fru Bosin, komminister Eric Dalin, välborna jungfru Hebla Florentina Bosin, Eric Ersson från Tuna socken och Rundviks by, samt hustru Gunila Larsdotter från Borgsjö socken.

Min fader Pär Gullicsson Vislander var kronolänsman och gästgifvare, samt hade eget hemman och indelningshemman, bägge skatte. Hans bror var handlande i Stockholm. Min salig farfar har ock varit student, men bröt midsommaraftonen benet af sig på Djurgården i Stockholm, då han skulle roa sina disciplar, samt måste sedan resa hem.

Min moder Elisabet Arling var från Tuna socken och Målsta by. Hennes fader var kronolänsman, och hennes broder blef kyrkoherde i Indals och Lidens socknar i Medelpad.

År 1725 blef min fader inspektor öfver furuvirket, som skulle sändas från Torps socken till Stockholm och nedsättas vid Vaxholmen å västra sidan, så att intet fartyg skulle mer kunna komma i land på annat ställe, än nu.

1721 i November begynte jag att stafva i abc-boken för Olof Hällström, som sedan blef klockare i Jämtland.

År 1722 läste jag för Gersen, som lefde i Jämtland ännu år 1733. År 1723 läste jag för sockenskrifvaren Lars Hindriksson i Torps socken. 1724 för Johan Samuel Thelaus, som blef magister 1729. 1725 för adjunkten Brauner. 1726 för magister Kenzelius, som blef kyrkoherde i Nordingrå, Ångermanland; sedan samma år för adjunkten Hans Burholm. Åren 1727, 1728 och 1729 skref, räknade och läste jag grammatika för kyrkoherden Clemens Thelaus och adjunkten Hans Burholm.

Den  3 Februari 1730 sändes jag till Frösö trivialskola och lämnades i rektor Abraham Bångs omvårdnad, hvilken var måg i Torps prästgård och blef kyrkoherde i Torp 1740. Han satte mig främst i sekunda klassen under magister Lars Aspegrens informerande. 1731 den 3 Oktober flyttades jag, Carl Gustaf Liljeskiöld och Eric Tryggdahl till tredje klassen, under magister Lars Medéns informerande. Han dog 1732 och studiosus Olof Klockhoft kom någon tid 1733 i st. f. magister Johan Huss, som blef konrektor i Medéns ställe.

År 1734 den 5 Oktober blef jag af rektor Bang intagen i fjärde klassen. 1735 den 13 Maj rekommenderade rektor Bang mig till pastor Åman, fänrik von Rohr och kronolänsman Berg uti Undersåkers socken, Jämtland, för att informera deras barn. Samma år den 17 Juni reste jag, fänrik Rohr, länsman Berg och min discipel Salomon Åman till det namnkunniga berget Åreskutan och besågo hela Jämtland och midnattssolen, samt andra många märkvärdiga ting och belägenheter.

1736   den 31   Januari reste jag till Hernösand och blef gymnasist,   sedan jag  examinerats af rektor Elof Frisendahl, som var måg hos prosten Tigerstedt i Tuna socken, hvilken senare var bror med min gudfar häradshöfding  Tigerstedt.   Då jag 1737 flyttades till sekunda klassen i gymnasium, var Nicolaus Sternell superinten-

dent, Anders Söderström primarius, Elof Frisendal secundarius   theologus,   Ramström   græcus,   Nenzén  logicus, samt Granbom historiens i stället för lektor Gene, som var sjuk.   Stridsberg efterträdde Nenzén, som blef kyrkoherde i Sunne och Frösön.   Efter Renmark kom magister Plantin, som sedan blef prost i Piteå.

1737   den   28 Maj kom jag hem till Visland, sedan jag tagit afsked ifrån Hernösand och bekommit testimonium till Uppsala.    Redan sommaren 1736 hade jag väl blifvit hågad för landtmäteriet,  emedan jag följde med på  några ställen, men  nu detta år, då mina kära föräldrar höllo kost åt landtmätare Esping, som var vikarie hos ordinarie landtmätare Nils Spole, blef teologien vänd i geometrien, så att jag mätte uti två månaders tid.

1737 den 1 Augusti reste jag till Sundsvall och den 24 till Stockholm sjövägen tillika med Björnlind, Fræstadius, Grafström och Sundin. Den 26 kommo vi till Stockholm; Sundin reste till Åbo, men de andra resebröderna reste med mig till Uppsala.

1737 den 9 September reste jag till Uppsala och kom fram sjövägen den 13, samt tog logi tillsammans med min sockneman, vän och bror studiosus Nils Gissler uti Printzens gård. Samme Nils Gissler blef sedan lektor i Hernösand och provinsialmedikus.

1738 den 27 Maj reste jag till Stockholm och kom fram. den 28. När jag varit där någon tid, blef jag af min landsman och släktinge, bildhuggaren och stadskapten Olof Norberg rekommenderad till landtmäterikontoret, där jag aflade några prof för ordinarie ingeniören Christopher Faxell, hvarefter jag af Öfverdirektör Jakob Nordencreutz år 1738 den 2 Juni antecknades såsom auskultant. Sedan blef mig anförtrodt kartors afkopierande samt illuminerande, och fick jag på lediga stunder af Ingeniörerna Faxell och Ehrnström uppgifter och träget arbete dagligen.

1739 den 4 Februari anmäldes jag hos Öfverdirektör Nordencreutz att få undergå examen. Men som jag då några dagar aflagt prof på Mälarekartors illuminerande, 30 stycken i veckan, hvarmed jag trälade i 3 månaders tid (då andra icke fingo mer än 20 och en fick 25), så försäkrade öfverdirektören mig i inspektor Faggots och ingeniör Faxells närvaro, att om jag ville hålla i med illuminationen som jag börjat, så skulle min tjänstetid räknas från inskrifningsdagen, och jag skulle få anses

såsom den som undergått sin examen, efter jag ock hållit mig kost och husrum; och när jag varit på landet och förtjänt mig någon lön, skulle jag få komma in och undergå examen. Detta hände ock. År 1742 kom jag in med två lärlingar Fredrik August von Rehausen och Nils Röring, hvilka jag lärt teorin och praxin, och vi undergingo vår examen, som begyntes den 22 Mars och slöts den 13 April.

1739 den 9 Maj reste jag till Uppsala efter befallning, för att vara vice landtmätaren Sven Leffler behjälplig, att sköta ordinarie landtmätaren Olof Gerdes syssla, hvilken då var på kommission på Gotland. Sedan jag den 10 Maj aflagt ämbetseden, reste jag och Leffler till Strömsbergs bruk och den 11 till Gillberga by i Tolfta socken, att dela åker och äng. När åkern var delad, måste Leffler resa bort på kronoförrättningar, då jag fortsatte med ängsdelningen. Den 28 Maj reste jag till Altomta  till  häradsfogde  Yckenberg,   som varit landtmätare och år 1725 uti mina föräldrars hus och kosthåll vid allmänningarnas afmätande i Torps socken, Medelpad.

1737 den 4 Juni reste jag till Tjulsta i Veckholms socken, för att dela åker och äng. Sedan därifrån till Säby i samma socken, att dela och mäta en skog som

stötte intill Ekholmen, som grefve Pontus De la Gardie varit friherre till. Därifrån reste jag till Grytby i Vändels socken och delade skogen.

Midsommardagen gjorde jag visit hos inspektor Bävert, samt Persmässodagen hos Peter Yckenberg, där jag blef bekant med landtmätarne Olof Lindberg och Edling. Den 30 Juni reste jag till Leufsta bruk, den 5 Juli till Åkerby i Leufsta socken, för att dela åker och äng samt skog; men uti åkern blef ingen delning efter stångtalet, utan allenast en afvittring för herrgårds- eller brukshemmanen; men skogen delades efter öretalet.

Den 17 Juli reste jag åter till Altomta, för att dela åker, äng och skog, men fick icke tid att dela mera än åkern; där blef jag ock bekant med sekreterare Stare.

Den 9 Augusti måste jag åter resa till Åkerby, för att fortsätta med skogen. Den 19 Augusti reste jag första gången till Österby bruk, för att förrätta en delning uti Åby, Morkarla socken.

Den 28 Oktober reste jag till Altomta, då jag blef öfvertalad att kvarstanna öfver vintern och läsa för Yckenbergs barn. Detta måste Leffler lämna sitt bifall till, emedan han lärt landtmäteriet af Yckenberg, hvarför Leffler måste lofva att renskrifva alla dokumenten till kongl. landtmäterikontoret. De barn, jag då läste för, äro nu borgmästaren Sven Petter och rektorn i Uppsala trivialskola Johan Jakob Yckenberg.

1740 den 27 April reste jag ifrån Altomta till Österby bruk, den 5 Maj till Norrkulla och sysselsattes med delningar. Den 9 Juni till Leufsta och Valnäs, hvarest delningen räckte till den 19 Juli; den 20 Juli reste jag till Österby och uppgick några rågångar; den 27 Juli till Leufsta och Sundby, den 29 till Strömsberg, den 30 till Valla, den 31 till Brunsta i Öfvergran och afmätte åker, äng och utmark.

Den 17 Augusti reste jag till Mälby i Tillinge socken genom Enköping och kungsgården Ekholmsund, samt när råtvisten var afgjord, reste jag den 19 tillbaka genom Ekholmsund, då jag var uppe i slottet.   Den 1 September till Valla och afmätte dess rusthålls ägor, samt delade någon del. Den 13 September reste till Våla uti Vesslands socken och delade åker och äng, den 24 var urväder och snö så att det gick öfver skon, den 25 körde med släda till kyrkan, samt den 30 reste till Uppsala med släda.

Den 3 Oktober reste jag till Valla, samt den 4 till Stockholm, där jag fick order att i Gäfle och Västernorrlands län göra ordinarie landtmätaren Nils Spoles förrättningar, hvilken var sjuk och orkeslös af sin ålderdom. Den 7 reste till Uppsala, den 9 till Österby, den 10 till Altomta, den 13 till Uppsala, den 3 November till Altomta, den 10 till Vändel, den 12 bill Svedja, den 15 till Gäfle, samt den 22 till Holm i Idenors socken, hvarest ingeniör Spole då bodde.

Den 29 November 1740 for jag till Målsta by i Tuna socken, Medelpad, hvarest min moder var född. Nu ägdes och beboddes detta hemman af min äldsta syster, Katarina Vislander. Den 2 December reste jag till Visland i Torps socken, då jag hade den fägnaden, att råka alla i god hälsa, och fick vara hemma till den 3 Maj 1741.

1741 den 4 Maj reste jag till häradshöfding Carl Mauritz Biörner på Orsil. Den 5 reste till Alnön att skilja det västra fjärdingslagets skog från deras hemägor, kartan blef konnekterad den 12 Maj, tredjedag pingst den 14 Maj reste till Sundsvall, den 15 därifrån till Hudiksvall.

1741 den 16 Maj kom jag till Holm, hvarest jag, Gud vare lof, blef af ordinarie ingeniören Nils Spole välkommen och antagen att göra hans syssla öfver sommaren. Jag reste därifrån den 18 till Mo socken i Helsingland, att upprätta 6 mil rågångar till socknen. Därifrån den 27 till Undersvik 5 mil för att mäta rågångar, den 11 Juni från Undersvik till Gäfle 14 mil, samt den 15 från Gäfle, sedan jag aflagt ämbetseden, till Torsåkers socken i Gästrikland, där jag verkställde mätningar och

delningar i Fors by, Särsta by, Prästhyttan och Osmunshyttan, samt prästeborden med flera. Den 26 Augusti från Torsåkers socken till Gäfle, den 28 till Totra by i Hamrånge socken, för att förrätta någon mätning och delning, samt den 21 September till Åbyn uti samma socken och hade utgöra med rågångar.

Den 3 November 1741 reste jag från Vifors bruk i Hamrånge socken, och kom den 5 dito till Holm, hvarest jag blef af ingeniör Spole hjärtligt välkommen. Sedan jag då med hjälp af mina disciplar Rehausen och Röring fått papperen i ordning, reste jag den 11 December från Holm till Sundsvall och till häradshöfding Biörner i Orsil, samt kom hem till Visland den 26 December. Den 29 fick jag bref från häradshöfding Biörner, hvarför jagmåste resa till honom den 4 Januari 1742, och hemkom den 16:de.

1742 den 22 Januari reste jag till Delje i Tuna socken och den 24 till Målsta. I Delje var min yngsta och i Målsta min äldsta syster. De mådde, Gud vare

ära, ganska väl bägge två.

Den 25 Januari till Gnarp 4 mil, och den 26 till Holm, där jag träffade ingeniör Spole i godt tillstånd, men af ålderdom så svag, att han sällan förmådde sitta så länge han skulle äta (och så begynner det ock nu blifva med mig).

1742 den 10 Mars, sedan alla kartor och dokument blifvit färdiga, reste jag med mina lärlingar Rehausen och Röring till Stockholm samt kom fram den 16, begynte med examen den 22 och slöto den 13 April, praktiserade den 15 och reste den 20 till Uppsala, den 21 till Altomta och gjorde visit hos Yckenberg, den 26 till Gäfle, den 2 Maj kom jag hem till Holm, den 16 Maj undfick af häradshöfding Biörner gratulationsbref, den 4 Juni reste till Holms by i Lidens socken och gjorde afmätning på ett nybygge, den 26 reste från Liden och kom till Orsil den 30, där jag hälsade på häradshöfding Biörner, den 2 Juli reste därifrån och kom till Holm.

1742   den   7   Juli  reste jag till  Gäfle och kom till Forsåkers   socken  den  16  Juli.    Jag var där i Fors by och   arbetade   med  mätningar och delningar till den 1 November,  for den 2 till Gäfle och kom hem till Holm den 5 November.    Den 3 December reste hem till Torp och kom hem den 5 December.

1743  den 13 Januari reste jag till Sundsvall, den 16 till Orsil och var hos häradshöfding Carl Mauritz Biörner till  den   30, då jag åter reste hem  till  Torps socken. Den 7 Februari till Mörtsjön i Torps socken, för att hålla

inventering på aflidne fortifikationskapten Anders Deckers efterlämnade egendom. 

Den 14 Mars reste jag till Sundsvall, den 18 anlände till Holm vid Hudiksvall, då Spole ännu icke fått några order angående detta års arbete, för den ofred som var mellan Sverige och Ryssland.

Den 23 April måste jag resa från Holm, och kom den 24 till Sundsvall, den 25 till Orsil, den 26 till Selånger, den 28 till Visland. Den 1 Maj såg jag i Torps kyrka kyrkoherde Kenzelii fyra döttrar, som flytt undan ryssarne från Nordingrå i Ångermanland till sin faster, fru pastorskan  Thelaus,  som  hette  Elisabet  Kenzelia.

Den 15 Maj 1743 talade jag med fru kaptenskan Decker, om hon ville köpa Holms hemman, herr ingeniörens gård, och om hon ville taga honom till man, hon som var änka och Spole som varit änkling ett år. Hon svarade ja till bägge delarne, och blef ingeniör Spole förlofvad med henne i Juli månad.

Den 24 Maj 1743 blef änkefru pastorskan Thelaus död, då jag kom att vara i Torps prästgård alltifrån den 26 till den 1 Juni och skref notifikationer. Den 29 Juni reste jag till Sundsvall och fick respass från rådstugan till Gäfle, och i Gäfle landskansli till Uppsala, för säkerhetens skull ifall jag på vägen träffat någon ryss. Men jag reste till Åkra i Vändels socken, Uppland, för att hälsa på ingeniör Leffler, kom dit den 3 Juli och var mycket välkommen.

Den 6 Juli reste jag till Leufsta bruk på förrättning, den 7 Juli till Åkerby bruk, den 14 Juli till Sunds by i Leufsta socken, den 16 Juli till Våla i Vesslands socken, den 25 Juli reste hem tillbaka till Åkra i Vändels socken, den 9, 10, 11 och 12 Augusti var jag tillsammans med ingeniör Leffler på Åls bys skogsdelning i Vändels socken, den 16 Augusti uppgicks af mig rågången mellan Hofs och Buddby byar i Vändels och Dannemora socknar, den 20 dito mellan Öster Ekeby och Burunge byar i Vändels socken, den 29 uti Bergby i samma socken.

Den 31 Augusti 1743 reste jag till Risby i Viksta socken, och var där i träget arbete med mätande och delande (då nuvarande extra ordinarie landtmätaren Erik Florin lärde sig mäta och äfven teorin) till den 12 Nov.

Den 16 November uppgicks rågången emellan Burunge och Uflunge byar i Vändels och Viksta socknar. Sedan till Jul renoverade jag kartor, tillika med Vänner-

berg och Erik Florin.

1744 den 10 Februari reste jag till Altomta och begynte   med   renovation   af en   hop  kartor,  som  blifvit lämnade ofärdiga i extra ordinarie landtmätare Peter Yckenbergs hus, hvilken varit häradsfogde och landträntmästare i några år samt dött den 5 Januari 1744. Den 28 Februari reste jag tillsammans med extra ordi-

narie landtmätaren Olof Lindberg och magister Söderhäll till Vändels prästgård, Norrby, Ketzlinge och Åkra. Den 13 April fick jag bref från kyrkoherde Boje i Vändels socken, att blifva hans fullmäktig vid mätningen af hemmanet Erlandsbo, hvartill termin var utsatt till den 2 Maj. Den 8 Maj inventerades kartorna från mig i Altomta till 281 daler k:rnt af ingeniör Lars Brohielm, som då blifvit ordinarie landtmätare i Åbo län.

1744   den   11   Maj   ingick jag kontrakt med extra ordinarie  landtmätaren   Olof Lindberg,   att  vara  hans vikarie  för  viss lön,   hvarför jag  den   15 Maj började arbeta  för hans räkning i Bäcklösa by, Tierps socken. Den   17 reste jag  till Söderfors ankarbruk och slutade förrättningen   den 29.    Under  denna tid var Erik Vik, nu kommissionslandtmätare i Närpes socken, Vasa län, med   mig och lärde sig  mäta, samt vid lediga stunder teorin.

Den 1 Juni reste jag till Ullfors bruk, den 2 till Råsta och min landsman direktör Fischer, den 3 till Altomta, den 4 till Österby bruk, den 5 till Åby i Morkarla socken, den 6 till Honstensbo i Dannemora socken och förrättade arbete. Den 16 Juni reste jag till Kjölinge i Rasbokils socken för att förrätta delning, den 4 Augusti till Österby bruk, den 7 till Morkarla socken och förrättade mätningar. Den 27 reste jag till Bärsta i Stafby socken och verkställde delningar, den 10 September reste till Österby, samt den 15 konnekterade kartan öfver Pinga i Morkarla socken.

Den 24 September begynte med mätningar i Gryttjom, Dannemora socken, den 25 Oktober reste till Andersbo i Films socken, den 5 November reste till Gimo bruk första gången och konnekterade Gillinge kartan, den 16 November kom hem till Klifvinge, hvarest landtmätaren Olof Lindberg bodde.

1745    den   22   Januari   reste  jag   som   sekreterare vid  lagmanstinget  med   lagman   von   Post  i Iggesund, Njutångens socken vid Hudiksvall, då resan var ämnad till  Sundsvall, men återbud kom att parterna voro förlikta.    Således kom jag hem till Klifvinge den 5 Februari, frän hvilken tid jag renoverade en hop kartor till den 1 Maj, då jag reste till Häcklinge by i Tuna socken och gjorde ägodelning därstädes, samt i Söder Edinge i samma socken.

1745  den 6 Juni aflade jag tredje gången min ämbetsed i Uppsala landskansli. Strax därpå reste jag till Gimo bruk och förrättade i Ekeby socken örtugudelning i Gillinge och Norra Fornbo, slöt med detta arbete den 31 Oktober och reste hem till Klifvinge.   Den 4 November reste jag till Uppsala, där jag fick tala med Salomon Åman från Undersåkers socken  i Jämtland, som tillförene år 1735 varit min discipel i två års tid, samt sedan blef kaplan i Sundsvall och kyrkoherde i Indal, samt dog 1777.

1.745 i December fick jag bref från Öfverdirektör Nordencreutz att resa till Stockholm, där jag blef förordnad att vara vikarie för ordinarie ingeniören i Västernorrland Nils Spole, som till all olycka dog den 12 Mars 1746. Hela denna vinter användes till renovation på Tånga, Smålanda, Ultuna ladugård, Berga, Häcklinge, Ängesta, Skallbo och Tierps kartor. Under samma tid undervisade jag nuvarande kommissionslandtmätaren Erik Vik i teorien.

1746  den 1 Maj begynte med det återstående af Söder Fornbo by i Ekeby socken, först geometriska afmätandet, samt sedan skogsdelningen i Norr Fornbo.   Den 9 Juni begynte med  Skeberga ägodelning och skogsdelning,   I samma  månad  reste jag till Stockholm och fick löfte, att få komma på förslag efter extra ordinarie landtmätare Esping i Västernorrland.    Sedermera gjorde jag mätning och skogsdelning i Uflunge till den 31 Oktober.   Renskref delningsinstrument och sysselsattes  med renovationer hela vintern.

1747  den 26 Mars tog jag afsked från ingeniör Lindberg.    Sedan jag fått order från kongl. landtmäterikontoret, att vara vikarie hos ordinarie landtmätaren Olof Gerdes, reste jag den 22 April till honom, som då bodde i Björnebo  by, Tierps socken.   Den 3 Maj reste jag till Leufsta  socken,   för att  mäta  och dela Skärplinge by, samt fortsatte därmed till den 1 December, då jag reste tillbaka till Björnebo, hvarest renskrifningar och renovationer räckte hela vintern.

1748   den  4  Maj  började jag verkställa åtskilliga åker-  och ängsdelningar, samt mätte några tvistiga rågångar till Juli månads slut. I början af Augusti månad fick jag order att infinna mig hos vice presidenten, baron Sten Carl Bielke på Löfsta i Fundbo socken, för att förrätta mätning och delning af åker, äng och utmark. När mätningen var verkställd, skulle storskifte förrättas, så att baronen skulle i hvart åkergärde hafva 5 tegar (en teg för hvart hemman) och löjtnant Kammecker 1 lott

eller teg för sitt hemman, men den skulle han få taga hvilken han ville, emedan hemmanen voro lika stora rusthåll. Detta var det första storskifte, som är gjordt i Svea rike. Det slöts vid slutet af September månad,

med enighet af bägge herrarne.

1748  den 1 Oktober reste jag till hofkvartermästaren Johan Asp på Salnecke i Gryta socken, för att förrätta mätning och delning,  som slöts den  30 Oktober.   Den 31  reste jag hem till Björnbo.   Hela vintern användes till  renovation  och  renskrifning af protokoller.   Under de  åren jag vistades på Björnbo informerade jag Lars Valdius uti teori och praxis; han blef sedan extra ordinarie landtmätare i Falun.

Uti November månad 1748 blef min kära moder Elisabet Arling i Herranom afsomnad, och bisattes uti Torps kyrka i Medelpad. Hon hade fyllt 78 år och 3 månader, samt lämnade efter sig 57 barn och barnbarn. Hennes begrafning bevistade jag och min reskamrat Jonas Vestbeck i December månad, då jag var på mitt 32:dra år och ogift.

1749   den  4  Maj reste jag till Hagby socken och vistades hela sommaren hos kyrkoherde Erik Våhlberg, samt förrättade mätningar och delningar i åker, äng och utmark.    Om vintern sysselsattes jag med renskrifningar och renovationer.

1750   den 9 April reste jag från Björnebo i Tierps socken  och   blef den  10 sjuk i Uppsala, först i häftig feber 8 dagar, sedan i frossan 6 veckor och i diarrhé 8 dagar.   Denna sjukdom kallades Uppsalafebern.    Sedan reste jag  till Stockholm och kom dit den 4 Juni, blef sjuk på nytt i frossan den 6, men Gudi vare ära, frisk igen den 11 Juni.

Jag reste då till Vasa i Österbotten på kommission, såsom kommissionslandtmätare utan ansökning befalld af Öfverdirektör Jakob Faggot. Den 6 Juli 1750 kom lag fram till Vasa, men plågades af en ovanlig svullnad i mina fötter så hårdt, att jag måste förblifva där till den 16 Juli, då jag enligt order måste resa till Vörå.

Den 24 Juli företog jag rågången mot Nykarleby socken, den 30 mot Lappo och den 3 Augusti mot Storkyro. Den 9, 10, 11 och 12 var jag sängliggande af svullnad i mina ben, den 13 gick jag upp rågången mot Lillkyro och den 17 mot Mustasari. För konnektion måste jag gå upp en tvärlinje till Nykarlebyrå mot sjösidan, samt slöt den 28 Augusti.

Den 29 Augusti 1750 dog direktör Olof Ehrnström i Vasa. Den 30 reste jag till Vasa efter befallning, för att bevista begrafningen och publika dokumenters försegling.

Den 5 September reste jag tillbaka till Vörå. Den 6 företog jag rågångarnes konnektering, den 10 mätning af de byars rågångar som stötte till Oravais och Kimo samfälda utmark, nämligen Karfvat, Kajtsor, Kofjocki, Tuckur, Rökie och Mäkipä byar i Vörå socken. Den 24 September började jag med konnektionen. Från den 1 till den 8 Oktober hade jag åter känning af frossan. Den 8 Oktober fortsatte jag konnektionen och slutade den 29 November. Den 2 December måste jag begynna med mätningen af Nykarleby stad, som med renovation af tre exemplar drog ut på tiden till den 17 Mars 1751. 1751 den 20 Mars började jag mäta den delen af hafsjön, som gränsade till Oravais by.

Sedan har jag dagligen i 18 år fortsatt därmed, när jag haft hälsan, hvilket mina aflämnade dagböcker nogsamt kunna intyga, liksom ock med hvad mätningar och skattläggningar jag varit sysselsatt.

1767 den 4 December blef jag förordnad, utan att jag begärt det, att storskifta åker, äng och utmark i samma Vörå socken, hvarest jag förut mätt och skattlagt. Härmed har jag nu, enligt inlämnade dagböcker, dagligen under hälsodagarne varit sysselsatt i 15 år.

Karfsor i Vörå socken den 2 Augusti 1782.

Gullic Vislander.

Vislander dog 1790. Hans hustru Anna Kristina

von Escheneer hade dött 17 Juni 1782.

* Vislanders resebeskrifningar äro något enformiga och erinra om

Xenophon® Anabasis. Tydligen roade det honom, att vid 65 års ålder erinra

sig alla ställen han besökt som ung medhjälpare. Men de gifva en trogen

bild af de fleste landtmätares kringirrande lif à la Jerusalems skomakare.