Sveriges mittpunkt
Strax intill Munkbysjön i kommunens östra del ligger Flataklocken, som genom tyngdpunktsbestämning av Sveriges landmassa utsågs att utgöra platsen för Sveriges Geografiska Mittpunkt. KTH i Stockholm, 1947

Stenvalvsbron över Getterån

Stenvalvsbron byggdes troligtvis år 1911. Till en kostnad av 500 kr ersatte den en tidigare träbro. Vägen användes som färdväg fram till 1938 då den nya Marktjärnsvägen byggdes. Den gamla vägen är nu en idyllisk promenadstig.

På den södra sidan om Getterån vid bron finns en fäbodvall.

Vid översvämningen i juli 2000 spolades bron bort. Endast brofästena blev kvar
Det är tänkt att bron ska restaureras.

Timmerrännan i Getterån

Timmerrännan är ett fint kulturminnesmärke från flottningsepoken och restaurerades under flottledsrensningen på 1970-talet. Hela området är en mycket vacker plats med spänger över de små forsarna och en eldstad med stockbänkar.

Man ser anläggningen från vägen och det finns parkeringsplatser intill.

Timmerrännan ligger vid Pontusborg ca 2 mil från E14. Vägen följer Getterån från Åse. Grusväg.

Trefaldighetskällan

Trefaldighetskällan har troligen fått sitt namn av att bygdens ungdomar förr i tiden traditionsenligt vallfärdade dit trefaldighetsaftonen. Man drack källans vatten, dansade och lekte.

Tron på källans hälsobringande vatten var "allmän och utan tvivel". Det finns berättelser om hur man där funnit kryckor och käppar som lämnats kvar av brunnsdrickare.

Det fanns också en anordning för bad eller dusch som ännu vid sekelskiftet fanns kvar i form av en träbyggnad med ränna gjord av en trädstam.

Trefaldighetskällan ligger ca 3 km från väg 83 i Ensillre, ca 2 km från väg 82 i Hallsta. Följ elljusspåret bakom Hallstaborg. Redan ett par hundra meter innan man når källan kan man känna den mystiskt säregna doften av svavel.

Östra Finnbygden

Östra Finnbygden består av byarna Hjältanstorp, Munktorp, Saxen, Kilen och Storulvsjön. I början av 1600-talet kom svedjebrukande finnar från Savolax-området för att bosätta sig här och leta nya granskogsmarker att svedja.

Östra Finnbygdens Intresseförening bildades 1986 för att skapa gemenskap och tillvarata finnbybornas intressen. I de olika byarna finns Pörte (Rökstuga), Spånhyvel och Järnframställningsplats som informerar om hur finnarna levde på den tiden.

IHär finns också Thunströms med en våning där det mesta av inredningen är från 1920- 1930-talen. Allt bohag inklusive det omfattande biblioteket har föreningen fått överta. Våningen är som ett levande museum. Nedervåningen av huset är renoverad och där finns böcker, hantverk och sådant som tidigare såldes i Finnbygdsboa.

Borgsjö skans

början av 1600-talet tillhörde Jämtland och Härjedalen ännu Danmark-Norge. Under bl a Baltzarfejden 1611-1612, gjorde danskarna plundringsräder mot gränsbyarna i Haverö och Borgsjö. Vid denna tid anlades Borgsjö Skans till skydd för befolkningen.

Borgsjö Skans bestod troligen till en början av ett löpgravssystem från Borgsjöns sanka stränder och upp till foten av Bergåsen. Innanför vallanläggningen låg Borgsjö medeltidskyrka och Borgsjöbyn, som då bestod av sex gårdar.

Skansen fungerade som uppmarschområde för svenska trupper fram till 1718.

Borgsjö skans ligger vid Församlingshemmet i Borgsjö efter den gamla vägen som går parallellt med E14.

Byforsen

Det vackra området kring Byforsen är ett populärt fritidsområde med stigar, vindskydd och eldplatser.

Följ samma väg som oräkneliga pilgrimmer vandrat under nio sekler - den gamla Pilgrimsleden mot Stiklestad och Nidaros. Du passerar grova tovor, rosenbuskar och frodiga fläderbuketter.

Under 1870-talet var Byforsen ändstation för ångbåtstrafiken mellan Stödesjön och Torpsjön.

Åk Fränstavägen parallellt med E14 till landsvägsbron över Byforsen, ca 3 km väster om Fränsta.

St Olofs källa

Vid foten av Bergåsen, 1,5 km från Borgsjö kyrka, längs den gamla pilgrimsleden och Mittnordenleden, ligger St Olofs källa. Denna uppstod enligt sägnen när den norske kungen Olav Haraldsson (St Olof) rastade med sin här i Borgsjö på sin väg mot Stiklastad år 1030.

Olof den helige, som han kallades efter helgonförklaringen skulle vattna sin häst. Han stötte sin stav i marken och en källa sprang fram. För att få ett ämbar att vattna sin häst ur, satte han sig på en sten vilken mjuknade och bildade St Olovs gryta. Den fylldes med vatten och hästen drack sig otörstig.

Många pilgrimer har druckit brunn ur källan, som varje dag besöks av vandrare och andra som släcker törsten med källans friska vatten.

St Olofs Källa ligger på väg mot Jämtgavelns naturreservat. Sväng av E14 mot kyrkan i Borgsjö upp till höger mot Jämtgavlen.

Vikbron

Under 1800-talet utkrävdes tullavgift vid passagen av den dåvarande bron över Byforsen. I protest mot avgiften uppförde Finsta - Viken byamän år 1888 en ny bro bara en halv kilometer nedströms.
Så tillkom Vikbron, numera landets längsta träbro.

Vid slutet av 1950 - talet vilade rivningshotet tungt över bron,
men motståndet blev för starkt.
Tvärtom har bron fått flera ansiktslyftningar sedan dess och vid den senaste, 1986, återinvigdes bron av kung Karl XVI Gustav och drottning Silvia.

Dess vackra träkonstruktion spänner sina 133 meter över Ljungans blanka vatten.
Det går att köra bil ända fram till Vikbron - åk Fränstavägen parallellt med E14 och följ skyltarna. Själva bron är däremot inte öppen för biltrafik. På den södra sidan av bron kan man promenera den lilla vägen och stigen längs Ljungans södra strand ut på Viknäset.

Viknäset

Vid Viknäset ligger ett av Norrlands största gravfält från den yngre järnåldern - drygt ett årtusende tillbaka i tiden. Det var sannolikt järnåldersbönder från en närbelägen gård som begravde sina döda här.

Ursprungligen fanns minst 15 högar. Medelpads största depåfynd av sammanlagt 60 ämnesjärn har påträffats ca 700 m söder om Viknäset. Viknäset ligger på en vacker udde i Torpsjön på andra sidan Vikbron.

Lite statistik om utvandringen till USA från Torp

1850-1859 utvandrade 29 personer

1860-1869 110 personer

1870-1879 44 personer

1880-1889 683 personer

1890-1899 310 personer

1900-1909 439 personer

1910-1919 120 personer

1920-1929 70 personer

Totalt under perioden 1850-1929 utvandrade 1805 personer från Torps socken,

Av mina förfäder emigrerade mmm Johanna Andrietta Hellberg och hennes 2 syskon Hilda Helena Hellberg och Karl Wilhelm Israel Hellberg. Jag letar febrilt efter ättlingar till Wilhelm.

Bynamn

Var kommer de olika bynamnen ifrån?

De flesta bynamn härstammar från olika personer som en gång bott på platsen ifråga och går så långt tillbaka i tiden som mer än 1000 år. Några exempel.

Fränsta-Fränd

Rogsta-Roald

Vallsta-Valle

Finsta-Finn

Ljungaverken

Ljungaverken anlades 1910-1913 vid Hångstaforsen. Tidigare Torps viktigaste industri som omfattade Kalciumkarbid, salpetersyra, ammoniumsulfat och Ljungasalpeter.

Samhället runt omkring fick namnet Ljungaverk.  Min farfar flyttade dit när fabriken stod klar 1913, från Holm. Läs mer om Ljungaverk under fliken, Ljungaverk växer fram

Hussborg

Vid Ljungan ligger Hussborgs Herrgård, ett ståtligt stenhus uppfört i början av 1850-talet av Carl-Fredrik Huss, brorson till Magnus Huss, "Vildhussen".
Gården blev en av de fem i Sverige med sk. stamholländeri, dvs försöksstation för nya försöksraser. I en sal finns hälsingemålaren Blombergssons väggmålningar med landskapsmotiv.
Byggnaden donerades 1914 till lantmannaskola och blev därefter kursgård. Arkitekt Nils Tesh svarade för upprustning 1962. Är idag ett konferens- och turisthotell.