Hittat på nätet , på Naturhistoriska riksmuseéts sida

Nils Gissler

Arbete om bävern 1756

Nils Gissler  

Nils Gissler föddes den 22 februari 1715 i Gis-sjö by (som han sedemera tog sitt namn efter) belägen i Torps socken i Medelpad. Fadern var den fattige bonden Olof Larsson. Oktat det var ovanligt bland allmogens barn så lärde sig den unge Nils att läsa tidigt. Umgänget med kyrkoherdens barn underlättade hans bokliga intresse, då det inte fanns så mycket som kunde stimulera honom av den naturen i föräldrarhemmet. Hans formella skolgång började först 1725, men han inträdde då direkt i andra klassen i Hernösands skola. År 1728 fortsatte han i rektors-klassen vid Trivialskolan i Frösö, och redan året därpå vidare till Gymnasiet i Hernösand (en skola med anor från 1640).      

Hans intresse för naturen, eller hans "naturforskande snille" såsom Anders Schönberg så vacker benämner det, kom att utmärka sig tidigt. Som bondson måste han redan där fått känslan för naturen närmast med modersmjölken. Men han kom även att vistas ofta och mycket ute i skog och mark, och utmed Norrlands mäktiga älvar, och iakttog där naturen och vad som skedde i den. Detta skedde mellan terminerna när han var tvungen att tjäna sitt uppehälle, bland annat av pärlfiske.      

Den högre studieinriktningen var länge oklar, något direkt och sjävklart yrkesval fanns egentligen inte - stundtals var prästyrket det troligaste. Till lärdomstaden Uppsala kom så Nils Gissler 1733. Där kom han att studera under många av samtidens stora lärda män, såsom exempelvis Samuel Klingenstierna, Anders Celsius, bröderna Nils och Johan Gottschalk Wallerius. Till slut föll valet på medicinen och där hade han samtidens två stora lärare, Rosen von Rosenstein och Carl Linnaeus. Redan under Uppsalatiden visade han stor och god fallenhet för den medicinska banan - så det var utan tvekan ett gott yrkesval han gjort. Så år 1744 utexaminerades han som medicine doctor. Samtidigt med de avslutade studierna i Uppsala fick han ett lektorat i logik och fysik i sin gamla skola, Härnösands gymnasium. Tjänsten var en kombinationstjänst, en provinsialläkartjänst i Västernorrlands län ingick, för vilken han erhöll särskilt arvode - dock först 1762.

Meningen ovan från Schönberg anno 1772, visar att Nils Gissler nu var hemma, i ordets alla innebörder - till sin hemort, i yrkesrollen och som stadgad familjefar. Han hade gift sig 1745 med Maria Elisabeth Wikar (dotter till en handelsman) och de fick sexton barn, av vilka fyra tillsammans med änkan överlevde honom då han gick ur tiden 1771. Under dessa goda förutsättningar blomstrade hans liv och gärningar. Han följde sin lärofader Linnaus, och under sina många resor som provinsialläkare i Västernorrland insamlade han material från naturens alla riken och att använda dessa i sin undervisning. Han anlade botaniska trädgårdar där han om sommaren höll föreläsningar två gånger i veckan. Nu med den digra och breda kunskap i bagaget från lärotiden i Uppsala, kunde han studera naturen på sina många resor, på ett sätt som han inte haft möjlighet till som yngling utan djupare skolning. Han blev invald i Kungliga vetenskapsakademien den 30 april 1748, som svenska ledamot nummer 114. Mellan åren 1747 och 1769 publicerade han åtskilliga naturvetenskapliga och medicinska rön i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar, bland annat ett om bävern 1756 (varom mer nedan). Nils Gissler lämnade jordelivet den 19 novemnber 1771. Året efter höll Anders Schönberg ett åminnelsetal på Riddarhuset i Stockholm över Gissler (varom mer nedan).      

Av Gisslers insamlade material finns inget eller ringa kvar. Hans efterträdare på tjänsten hade inte samma intresse eller fallenhet för undervisningen. Vidare så utsattes skolbyggnaderna "... för diverse hemsökelser såsom vådeld och mordbrand..." under 1700-talet. Till yttermera visso, som om det inte varit fullt tillräckligt illa som det var, så härjade en lektor synnerligen skickelsedigert, genom att plocka bort etiketterna på föremålen då de försvårade förhören, så där försvinner eventuellt kvarvarande spår.

Nils Gissler arbete om bävern 1756

I Kungliga vetenskapsakademiens handlingar publicerade Gissler för nära 250 år sedan ett litet arbete om femton sidor om bävern. Uppsatsen är tryckt på svenska språket, vilket var till för att sprida de nya rönen så vitt som möjligt till den svenska befolkningen, eller som det står i tredje paragrafen i Akademiens grundregler nedtecknade den andra juni 1739: